Torsdag kväll, och dagarna bara rusar förbi. Snart är Sixten en hel månad gammal!
Just nu ligger han i sin pappas famn och äter. Jag sitter vid pappans dator och bloggar.
Sixten har en lite konstig matrytm... Kan sova många timmar i sträck, för att sedan vakna och vara vrålhungrig, hungrigare än vad det finns resurser till, så då tackar vi för att det finns mjölkersättning. I går var första dagen på nästan två veckor som han klarade sig utan ersättning så vi trodde att det kanske var över nu, men nej då. Efter att ha rivit av en eftermiddagsvila på 3.5 timme så är det knappt någon botten i den lille killen.
I dag har vi varit på mitt jobb och hälsat på. Kom på när jag var på väg dit att jag inte jobbat på över två månader. Kul att träffa alla igen, stora som små, det är inte utan att man saknar dem en aning. Men jag myser av att vara hemma också, jag misstänker att tiden kommer att gå väldigt fort ändå, och helt plötsligt står man där igen på jobbet, och Sixten är stor och går på dagis...
Nu ska jag slappa i soffan, mysbyxorna är redan på, och sonen färdigäten och på väg in i drömmarnas land...