Sixten har flyttat...
...inte långt, cirka 2-3 meter. Han bor numer i eget rum.
Anledningen till detta är att jag har haft så otroligt svårt att sova, jag ligger mest och lyssnar på honom, som börjar böka cirka en timme innan han vaknar, och fortsätter böka cirka en halv timme efter han har ätit. Det är lite fånigt att man har svårt att sova om nätterna när man har en bebis som numer är jätteduktig på att sova i egen säng, somna själv och inte vaknar ofta på nätterna.
På slutet funderade vi på om det inte kunde vara så att vi väcker honom också...
Så vi bestämde att påsken fick bli en testperiod, då var vi båda lediga och kunde turas om med att trösta och vagga på natten om det behövdes.
Så första natten lade vi honom i hans säng, i hans rum, och han somnar själv, precis som innan.
Det längsta han sovit i sträck i sin egen säng är fyra timmar. Och efter fyra timmar vaknar jag, men inte Sixten.. Han väljer att sova ytterligare 1.5 timme...
Första natten är alltså en succé!
Andra natten sover han 5 timmar, alltså fortsätter succén!
Tredje och fjärde natten blev lite sämre, kan bero på att vi var hemma väldigt sent, han vaknade vid samma tid som de andra dagarna, men hade då bara sovit 3 timmar cirka. Men det kan också bero på att han inte var sugen på att ligga med en tvärfull blöja...
I alla fall så valde vi inte att flytta tillbaka honom till vårt sovrum och i natt var det jag själv som fick stå redo för eventuellt bakslag.
I går var vi hos Martins föräldrar och Sixten låg och sov så gott i sin farmors famn innan hans föräldrar tyckte det var dags att åka hem. Då var klockan strax efter nio och Sixten blev plötsligt pigg som bara den. Efter hemkomst mat, ombyte till pyjamas och lite mer mat lade jag som vanligt ner honom i hans säng som vanligt. Dock med skillnaden att han vägrade ta nappen, den spottades ut igen, och jag fick ett stort leende och joller. Killen var pigg och glad som en "speleman"... "Blir nog en härlig natt" tänkte jag, men drog en chansning, släckte lampan och gick och lade mig. Klockan var då 22.20 cirka. Men Sixten låg och pratade ett tag och somnade sedan snällt. Nästa gång jag tittade på klockan var när Sixten vaknat, skrek, och då var uret ca. 05.40. Han har alltså sovit heeela natten!
Innan Sixten föddes var man "tvärilsktrött" när man sovit mindre än 8 timmars nätter, nu är man nöjd om man får mer än 4 timmars sömn i sträck. Så när jag klev upp efter 7 timmar i sängen utan avbrott var man nästan rastlös! Och killen ville gärna sova lite till efter sin frukost så jag kunde gå och lägga mig igen och dra mig lite. Och att sedan gå upp klockan åtta när Sixten vaknade andra gången kändes för första gången på över sex veckor inte som för tidigt!
Nu är nog detta inte något man ska förvänta sig bli en vana bara för att det har hänt en gång, men attans vad pigg man känner sig helt plötsligt =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar