Blod, svett men inga tårar....

Vårruset närmar ju sig med stormsteg, så nu har högsta växeln lagts in när det gäller löpträning. Jag pratade med Helena i fredags, och vi beklagade oss över hur dåliga vi var på att komma ut och springa. Efter ett tags funderande tänkte jag att så förbannat svårt ska det väl inte vara så det blev en 5 kimlometersrunda på kvällen (vad annars göra en fredagskväll liksom?!?)
Målet från början var att springa de fem kilometrarna på 25 minuter, eftersom jag gjort det förr så vet jag ju att det är fullt möjligt. Dock var det några år sedan, och med dagens resultat tippar jag att tiden kommer att bli 28-29 minuter när jag är i mål... Som vanligt är man ute alltför för sent med att träna. Men upplägget de sista dagarna innan loppet är i alla fall långdistansträning och intervallträning. I söndags sprang jag ca 8.5 km, och hann springa knappt en kilometer innan jag lyckas få in ena foten i en vajer som sticker upp som en ögla ur jorden, så jag störtade i backen med benet före, och där kom blodet det stod om i rubriken, men skam den som ger sig, jag sprang färdigt rundan, med lite noggrannare uppsikt om var jag satte fötterna!
I dag var det intervallträning, sprang fort som bara den en halv kilometer, lugnare takt i en halv kilometer och så höll jag på i fem kilometer, sjukt jobbigt! När det var snabbspringning så lät det nog som en skadeskjuten hund kom flåsande i skogen, rosslig och flåsande, men det var bara jag... nu hoppas man på ett bra resultat också. Och tro det eller ej men nu börjar det faktiskt kännas ganska behagligt att ta en runda i joggingspåret...

I går blev det annan träning, nämligen skytte. Sköt min första ställningsserie på väldigt länge. Slog till när det var månadstävling också. Trodde att jag kunde klassa ner mig lite från elit som jag sköt i innan, men se det gick inte, så länge hade jag nog inte varit borta från det. Räknade ut att sist jag kommer ihåg att jag sköt en ställningsserie var på SM i Halmstad 2006 (rätta mig gärna ni skyttefolk som läser detta men jag tror att det gick där 2006) Jag sköt säkert någon mer tävling efter det men inte vad jag kommer ihåg så här på rak arm. Många blev förvånade när jag stövlade in i skjuthallen, Kim sade något i stil med att det bara var Henke som fattades för att det skulle bli riktigt nostalgiskt, och vem kommer några minuter senare om inte Henke.
Lite rörigt blev det innan man kom i ordning med allt, och hur allt nu skulle vara. Skulle byxorna vara knäppta eller uppknäppta i ligg? Hur var bakkappan i knä och var i hela fridens namn var det jag brukade ha remstoppen? Men efter ett tag kom vi igång och det gick väl ganska skapligt för att inte skjutit på länge. Fick till sist ihop 175 poäng: 95 i ligg, 41 i stå och 39 i knä, tror jag det var i alla fall. Kul var det i alla fall, och vem vet, jag kanske dyker upp igen nästa månadstävling igen =)